CernivioVärlden förklarad, med varje källa synlig.

← Alla videor

Hur Galileos finger hamnade på museum

21 min97 påståenden · 33 källorBerättad på engelska, med svenska undertexter.

Hur Galileos finger hamnade på museumVideon kommer snart.

I en glasmonter i Florens pekar ett finger mot taket. Det är Galileos, avskuret från hans hand nittiofem år efter hans död. Hur kommer det sig att en man som kyrkan dömde till slut förvaras som en relik?

Det här är hela historien: musikersonen från Pisa, kikaren som visade honom Jupiters månar 1610, vännen som blev påven Urban VIII, rättegången 1633, husarresten i Arcetri, graven utan gravmonument, och natten den 12 mars 1737, då hans beundrare bar honom genom Santa Croce till en ny grav och tog med sig delar av honom hem. Längs vägen: vilka av de berömda berättelserna om honom som är sanna, och vilka som skrevs av mannen som vårdade minnet av honom.

Vad vi säger, och var det kommer ifrån

Varje faktapåstående i videon, i den ordning det görs, med källorna vi har kontrollerat det mot. Klicka på en tid för att hoppa dit.

Citaten står på källans originalspråk.

0:00Ett finger i en glasmonter

  1. 0:06även vid 0:11, 17:24, 20:47

    I en glasmonter i Florens pekar ett finger mot taket.

    Fingret står upprätt i en glasmonter på en omkring 45 cm hög marmorsockel, där en latinsk inskription av astronomen Tommaso Perelli är inhuggen, om fingret som pekade ut nya världar på himlen.

  2. 0:06Omstrittäven vid 0:16, 17:19

    I en glasmonter i Florens pekar ett finger mot taket.

    Fingret som visas på Museo Galileo är långfingret på Galileos högra hand, taget av antikvarien Anton Francesco Gori.

  3. 0:16även vid 17:31

    Det är Galileos, och museet som förvarar det kallar honom vetenskapens sekulära helgon.

    Museet självt presenterar relikerna som uttryck för kulten av Galileo som ”vetenskapens hjälte och martyr”, ”vetenskapens sekulära helgon”.

  4. 0:22även vid 0:54, 10:08, 10:15

    Hur kommer det sig att en man som kyrkan dömde till slut förvaras som en relik?

    Den 22 juni 1633, i Santa Maria sopra Minerva i Rom, befanns Galileo ”starkt misstänkt för kätteri” och tvingades avsvärja sig på knä; fängelsestraffet omvandlades till husarrest, från december 1633 i hans villa i Arcetri.

  5. 0:28även vid 0:38, 14:30, 14:35

    När han dog fick han ingen grav.

    Storhertig Ferdinando II gav vika: man avstod från graven och den offentliga begravningen. Galileo blev kvar där han hade placerats, i ett litet rum intill novisernas kapell i Santa Croce, under klocktornet, till en början utan ens en gravskrift.

  6. 0:28även vid 0:47, 13:10, 13:17

    När han dog fick han ingen grav.

    Galileo dog i sin villa i Arcetri natten den 8 januari 1642, med sin son Vincenzo, Evangelista Torricelli och den unge Vincenzo Viviani vid sängen.

  7. 0:30även vid 0:47, 16:11, 16:16, 16:31

    Nästan ett sekel senare bar hans beundrare honom genom Santa Croce om natten, och tog med sig delar av honom hem.

    Natten den 12 mars 1737, inför präster, professorerna i Florens och Pisa och lärda män från hela Italien, bars Galileos kvarlevor till det nya monumentet inne i basilikan, med Vivianis bredvid.

  8. 0:30även vid 17:16

    Nästan ett sekel senare bar hans beundrare honom genom Santa Croce om natten, och tog med sig delar av honom hem.

    Medan kistan stod öppen 1737 skar några av de närvarande loss delar av kroppen: tre fingrar från högra handen (tummen, pekfingret och långfingret), den femte kotan och en tand.

  9. 0:30även vid 16:46, 16:57, 17:09

    Nästan ett sekel senare bar hans beundrare honom genom Santa Croce om natten, och tog med sig delar av honom hem.

    Under identifieringen av kroppen bad kaniken Giovanni Vincenzo Capponi naturforskaren Giovanni Targioni Tozzetti om kniven som denne råkade ha i fickan, skar av tummen och pekfingret på Galileos högra hand och tog med sig dem hem som reliker, ”eftersom Galileo med dem hade skrivit så många förträffliga saker”. Targioni Tozzetti rörde vid den dödes panna och svarade att han hellre hade velat ha det som fanns inuti skallen.

  10. 0:38även vid 0:44, 13:22, 13:41

    Dagen efter hans död lade klosterbröderna hans kropp i ett litet rum under ett klocktorn.

    Dagen efter hans död fördes Galileos kropp i det tysta till Santa Croce i Florens och placerades ”i förvar” i klocktornet vid klosterbrödernas novisiat, i väntan på en riktig grav.

  11. 0:44även vid 13:29, 13:41

    Där skulle den vänta på en riktig grav.

    Inom några dagar efter dödsfallet talades det i Florens om att storhertigen skulle bygga en praktfull grav åt Galileo i Santa Croce, mitt emot Michelangelos, och nuntien rapporterade det till Rom.

  12. 0:54även vid 4:00, 4:03, 4:10, 4:25, 4:30

    Vad han såg, vad han hävdade, vad han dömdes för, och den unge mannen som bevarade minnet av honom, och formade det.

    När Galileo riktade teleskopet mot himlen såg han att månen har berg och dalar, att Vintergatans fläckar är mängder av stjärnor och att Jupiter har fyra månar; han skyndade sig att ge ut detta i tryck som Stjärnbudbäraren i mars 1610.

  13. 0:54även vid 13:02, 14:45, 15:03

    Vad han såg, vad han hävdade, vad han dömdes för, och den unge mannen som bevarade minnet av honom, och formade det.

    Vincenzo Viviani kom till Galileo som tonårig assistent 1639, stannade till Galileos död och skrev 1654 den första biografin, Racconto istorico.

  14. 1:03även vid 1:08, 1:24

    Det börjar i Pisa år 1564, med en musikers son.

    Galileo föddes i Pisa den 15 februari 1564. Hans far Vincenzo var hovmusiker, tonsättare och musikteoretiker med blygsamma tillgångar; familjen flyttade till Florens 1572.

1:15Musikerns son

  1. 1:15

    Galileos förste biograf fäste särskild vikt vid födelsedagen. Den inföll, påpekade han, tre dagar innan Michelangelo dog i Rom.

    Vivianis biografi fäste särskild vikt vid att Galileos födelse inföll tre dagar före Michelangelos död (18 februari 1564), fröet till den senare legenden att den ene föddes samma dag som den andre dog.

  2. 1:24även vid 1:31

    Familjen flyttade till Florens när han var åtta. Som sextonåring skickades han tillbaka till Pisa för att studera medicin.

    Galileo skrev in sig i Pisa 1580 för att ta en medicinsk examen, fullföljde den aldrig och studerade i stället matematik.

  3. 1:35även vid 1:47, 14:53

    I katedralen ser den unge studenten en hängande lampa svänga, och tar tid på den mot sin egen puls. Stora svängningar och små, sägs det, tar lika lång tid.

    Berättelsen om att den unge Galileo upptäckte pendelns regelbundna svängning genom att iaktta en lampa i katedralen i Pisa kommer från Viviani; den berömda bronslampa som visas där i dag kan inte vara den, eftersom den tillverkades först 1587.

  4. 1:57även vid 2:32, 2:40

    År 1589 var han tillbaka i Pisa, nu som lärare i matematik.

    Han blev lärare i matematik i Pisa 1589 och tillträdde 1592 professuren i matematik i Padua, i republiken Venedig, med en mycket högre lön; han drygade ut sina inkomster med instrument som tillverkades i en verkstad i hemmet, med privatundervisning och med konsultuppdrag.

  5. 2:02även vid 2:07, 2:16, 14:53

    Aristoteles hade lärt att en tyngre kropp faller fortare än en lättare.

    Viviani är den enda källan till berättelsen om att Galileo släppte vikter från det lutande tornet i Pisa inför professorerna och studenterna; de flesta vetenskapshistoriker tvivlar på att det gick till så som det berättas.

  6. 2:19

    Det Galileo själv beskriver är ett försök med en kanonkula och en musketkula. Enligt Aristoteles regel borde den tunga kulan ha landat långt före. Den kom bara en hårsmån före den lätta.

    I sina egna böcker argumenterar Galileo utifrån tankeexperiment för att olika tunga vikter faller samtidigt, och han redogör för ett verkligt försök med en kanonkula och en musketkula där de två inte riktigt landade samtidigt.

  7. 2:47även vid 5:06

    Med sin livskamrat i Padua fick han tre barn. Den äldsta, Virginia, föddes 1600.

    I Padua fick Galileo tre barn med Marina Gamba, som han aldrig gifte sig med: Virginia (1600), Livia (1601) och Vincenzo (1606). När han flyttade till Florens följde döttrarna med honom och placerades i klostret San Matteo i Arcetri.

  8. 2:54även vid 6:03, 6:10

    Och i förtroende hade han redan berättat för den tyske astronomen Johannes Kepler att han trodde på Kopernikus. Solen står i centrum, och jorden går runt den.

    I breven om solfläckarna (1613) visade Galileo att solfläckarna ligger på solens yta och att solen roterar; det var första gången han öppet ställde sig bakom Kopernikus i tryck, fast han 1597 i förtroende hade berättat för Kepler att han trodde på den läran.

3:05Kikaren

  1. 3:05även vid 3:14, 3:22

    Sommaren 1609, i Venedig, hörde han talas om en holländsk uppfinning: ett rör som fick avlägsna saker att se närmare ut.

    Under en vistelse i Venedig i juli 1609 hörde Galileo talas om den holländska kikaren; han listade ut principen bakom den utan att ha hållit i en, och medan de holländska instrumenten förstorade två eller tre gånger tillverkade han snart en som förstorade ungefär tjugo gånger.

  2. 3:22

    Inom några månader hade han en som förstorade ungefär tjugo gånger, och sedan omkring trettio.

    Galileo byggde sitt teleskop efter att ha hört talas om ett holländskt: hans första förstorade ungefär tre gånger, ett andra omkring åtta och det tredje omkring trettio gånger, vilket han beskrev som ”nästan tusen gånger” större (till ytan).

  3. 3:30även vid 3:40, 3:57

    Han gav instrumentet till dogen i Venedig. Inom några dagar gjorde senaten hans professur i Padua till en tjänst på livstid, med tusen floriner om året.

    Galileo gav kikaren till dogen, och inom några dagar förnyade den venetianska senaten hans professur i Padua på livstid, med tusen floriner om året, nästan en fördubbling av hans lön.

  4. 3:43Omstrittäven vid 3:53

    Ett brev i hans namn lägger till den scen som alla minns. Gamla senatorer klättrar upp i stadens klocktorn gång på gång, för att upptäcka fartyg två timmar tidigare.

    I augusti 1609 visade Galileo sin kikare för Venedigs styresmän. Ett brev i hans namn säger att gamla senatorer gång på gång klättrade upp i stadens högsta klocktorn för att se fartyg till havs två timmar innan de kunde ses utan den; Favaro, som gav ut brevet, tvivlade allvarligt på att det är äkta.

  5. 4:15

    Sedan, i januari 1610, såg han små stjärnor på rad bredvid Jupiter. Natt efter natt flyttade de sig, men de följde med planeten.

    Galileo såg Jupiters månar första gången den 7 januari 1610 och följde dem natt efter natt.

  6. 4:30

    Han skrev hastigt ihop alltihop till en kort bok, Stjärnbudbäraren, i mars. Senare samma år förbryllade Saturnus honom. Han såg dess ringar, utan att veta vad de var.

    Senare under 1610 såg Galileo att Saturnus utseende förändrades; han såg ringarna, men förstod dem inte.

  7. 4:41även vid 20:52

    Linsen som han såg månarna genom finns kvar, sprucken, i Florens. Den ligger i samma rum som hans finger.

    Objektivlinsen till det teleskop genom vilket Galileo först såg Jupiters månar i januari 1610 finns kvar, sprucken, på Museo Galileo i Florens, tillsammans med de enda två av hans teleskop som finns bevarade.

  8. 4:49även vid 4:56, 16:40

    Han kallade månarna de mediceiska stjärnorna, efter familjen som styrde Florens, och han skickade boken till familjen Medici.

    Galileo kallade Jupiters månar ”de mediceiska stjärnorna” efter Toskanas härskande familj, och 1610 fick han tjänsten som storhertigens förste matematiker och filosof och flyttade tillbaka till Florens.

  9. 5:20även vid 5:30, 5:58

    Sent samma år började Venus ändra form. Den visade faser, som en liten måne: en skära, sedan en halvmåne, sedan en full skiva.

    Sent under 1610 iakttog Galileo att Venus uppvisar faser som månen, vilket betyder att den går runt solen: det kan Ptolemaios system inte åstadkomma.

  10. 5:39även vid 5:48, 5:58

    Men det fanns ett tredje system, Tycho Brahes. Jorden står stilla i centrum, solen går runt den, och planeterna går runt solen.

    Tycho Brahes system behöll jorden i centrum, med planeterna kretsande kring solen; det ger samma inbördes lägen för himlakropparna som Kopernikus system, så det stämmer också med Venus faser.

    Härlett ur andra påståenden: faserna visar att Venus går runt solen; i Tychos system går Venus runt solen (Berry §105)

  11. 5:51

    Och om jorden verkligen rörde sig borde stjärnorna tyckas flytta sig en aning under året. Ingen kunde se dem flytta sig.

    Kopernikanismen förutsade en årlig förskjutning i stjärnornas lägen (parallax); inte ens Tycho, den främste observatören före teleskopet, kunde hitta någon.

6:03Vännen i Rom

  1. 6:16även vid 19:11

    Teologer bemötte det med Skriften: i Bibeln befaller Josua solen att stå stilla, alltså måste det vara solen som rör sig. Galileo svarade: Skriften kan inte ta fel, men dess uttolkare kan det.

    Till Kopernikus försvar mot teologiska invändningar skrev Galileo Brevet till Castelli (1613) och dess utvidgade version, Brevet till storhertiginnan Christina (1615): Skriften kan inte ta fel, men dess uttolkare kan det.

  2. 6:16

    Teologer bemötte det med Skriften: i Bibeln befaller Josua solen att stå stilla, alltså måste det vara solen som rör sig. Galileo svarade: Skriften kan inte ta fel, men dess uttolkare kan det.

    Galileos motståndare ställde Bibeln mot jordens rörelse med tionde kapitlet i Josuaboken, där Josua befaller solen att stå stilla; Galileo besvarade det stället i Brevet till Castelli (1613).

  3. 6:31

    I mars 1616 suspenderade Index över förbjudna böcker Kopernikus bok tills den hade rättats.

    År 1616 suspenderades Kopernikus bok ”tills den rättats”; rättelserna kom 1620, men boken stod kvar på Index till 1835.

  4. 6:38Omstrittäven vid 6:45, 6:54, 9:36, 10:23

    Kardinal Robert Bellarmino kallade till sig Galileo och varnade honom för att omfatta eller försvara läran.

    År 1616 förmanade kardinal Robert Bellarmino Galileo att inte omfatta eller försvara kopernikanismen; om han dessutom fick ett strängare, formellt påbud ”att inte omfatta, lära ut eller försvara den på något sätt alls” är omstritt.

  5. 7:03även vid 7:10, 7:16

    År 1623, i Il Saggiatore, avfärdade han kometerna som ljusets synvillor i luften.

    I Il Saggiatore (1623) hade Galileo fel om kometerna: han förlöjligade tanken att de är himlakroppar och hävdade att de är optiska effekter i atmosfären, och han förkastade det som Tycho hade visat, det bästa belägget från tiden före teleskopet mot de gamla sfärerna. Samma bok säger att naturens bok är skriven på matematikens språk.

  6. 7:21även vid 7:36, 10:05

    Samma år blev en vän påve.

    År 1623 valdes Galileos anhängare och vän kardinal Maffeo Barberini till påve som Urban VIII, och Galileo kände sig fri att påbörja Dialogen.

  7. 7:24

    Kardinal Maffeo Barberini hade i åratal skrivit beundrande brev till Galileo. År 1620 skickade han honom till och med verser som hyllade hans upptäckter, som ett bevis på sin tillgivenhet.

    Långt innan han blev påve skrev kardinal Maffeo Barberini beundrande brev till Galileo, och 1620 skickade han honom verser som han hade skrivit till hyllning av Galileos upptäckter, ”som ett bevis på min tillgivenhet”.

  8. 7:48även vid 8:04, 8:15

    Boken behövde ett bevis för att jorden rör sig. Galileo trodde att han hade ett: havet.

    I Dialogens fjärde dag hävdar Galileo att tidvattnet inte skulle kunna uppstå på naturlig väg om jorden stod stilla, och att haven måste ebba och flöda så snart jorden ges de två kopernikanska rörelserna.

  9. 7:55

    Tänk dig en pråm som fraktar sötvatten över lagunen till Venedig. När den saktar in rinner vattnet framåt och hopar sig i fören.

    Galileos egen modell var pråmarna som fraktade sötvatten över lagunen från Lizza Fusina till Venedig: när en sådan pråm bromsas behåller vattnet sin fart, rinner framåt och stiger i fören.

  10. 8:04

    Jorden både snurrar och kretsar kring solen. Galileo hävdade att de två rörelserna får varje plats att öka och minska farten, en gång om dygnet, så att haven skvalpar.

    Mekanismen: en punkt på jordytan rör sig med jordens dagliga rotation och dess årliga omloppsrörelse; på nattsidan adderas de två rörelserna och på dagsidan motverkar de varandra, så att varje del av ytan rör sig fortast vid midnatt och långsammast vid middagstid, ökar och minskar farten en gång om dygnet, och haven skvalpar i sina bassänger.

  11. 8:18även vid 8:34

    Problemet var att hans teori gav ett högvatten om dygnet, och det finns två. Det andra bortförklarade han som vattnets egen svängning i sin bassäng.

    Teorin ger ett högvatten om dygnet där man iakttar två; Galileo visste detta och förklarade det andra högvattnet som vattnets egen svängning fram och tillbaka i sin bassäng.

  12. 8:27

    Och den lämnade månen utanför. Kepler trodde att månen drar i vattnet; Galileo kallade det en barnslig föreställning.

    Galileo avvisade månen som orsak till tidvattnet och pekade särskilt ut Kepler för att han trodde på månens herravälde över vattnet, på ockulta egenskaper och på ”liknande barnsliga föreställningar”.

  13. 8:34

    Det bevis han litade mest på var fel.

    I Newtons gravitationsteori upphävs den term som kommer närmast Galileos mekanism exakt av en annan term, så den effekt som Galileo förlitade sig på ger inget tidvatten.

  14. 8:38

    Han ville kalla boken Om havets ebb och flod. Påvens censor svarade att påven önskade att varken titeln eller ämnet skulle vara tidvattnet.

    Boken som Galileo tog med sig till Rom hade titeln ”De fluxu et refluxu maris” (Om havets ebb och flod); i maj 1631 skrev påvens censor att det var påvens önskan att varken titeln eller ämnet skulle vara tidvattnet, utan endast en matematisk behandling av den kopernikanska ståndpunkten.

  15. 8:48även vid 9:10, 9:17

    Dialogen kom ut i Florens i februari 1632.

    Dialogen hade tryckts i Florens i februari 1632; kort därefter stoppade inkvisitionen försäljningen och beordrade Galileo till Rom för rättegång.

  16. 8:52

    Förordet kallar tidvattenargumentet en sinnrik fantasi. Boken är ett samtal, och sista ordet går till Simplicio, den trögtänkte försvararen av den gamla uppfattningen, vars namn för tankarna till ”enfaldig”. Han för fram ett argument som påven själv hade framfört för Galileo.

    Dialogens förord, den text som censorerna hade krävt, framställer tidvattenteorin som ”en sinnrik fantasi” och kopernikanismen endast som en matematisk hypotes; det skrevs troligen delvis av censorn och påven.

  17. 8:52även vid 9:10

    Förordet kallar tidvattenargumentet en sinnrik fantasi. Boken är ett samtal, och sista ordet går till Simplicio, den trögtänkte försvararen av den gamla uppfattningen, vars namn för tankarna till ”enfaldig”. Han för fram ett argument som påven själv hade framfört för Galileo.

    Dialogen slutar med att Simplicio för fram ett argument som påven Urban VIII hade framfört för Galileo: Gud kunde ha fått haven att röra sig på sätt som vi inte kan föreställa oss, så ingen borde hävda att tidvattnet bevisar att jorden rör sig.

  18. 8:52

    Förordet kallar tidvattenargumentet en sinnrik fantasi. Boken är ett samtal, och sista ordet går till Simplicio, den trögtänkte försvararen av den gamla uppfattningen, vars namn för tankarna till ”enfaldig”. Han för fram ett argument som påven själv hade framfört för Galileo.

    Dialogen är ett samtal mellan gestalter; försvararen av Ptolemaios system heter Simplicio, ett namn som läses som ”enfaldig”, och man fick påven att tro att Simplicio föreställde honom.

9:21Rättegången

  1. 9:21även vid 9:27, 10:23

    I Rom läste en kommission utsedd av påven boken och formulerade anklagelserna.

    Den påvliga specialkommissionens rapport från 1632 om Dialogen angav två huvudanklagelser: att Galileo obetingat hade hävdat jordens rörelse, och att han felaktigt hade tillskrivit tidvattnet jordens rörelse och solens orörlighet. En tredje var att han hade tigit om ordern från 1616.

  2. 9:42

    Han försökte förklara. När han läste boken igen, sade han till inkvisitionen, framstod två av dess argument som starkare än han hade avsett: solfläckarna och tidvattnet.

    Vid förhöret den 30 april 1633 sade Galileo att när han läste Dialogen igen hade två argument, det från solfläckarna och det från tidvattnet, framstått med större kraft än de borde ha gjort från någon som ansåg att de inte var avgörande.

  3. 9:52även vid 9:57, 10:05, 10:35

    Det räckte inte. Beslutet kom från påven själv.

    Den 16 juni 1633 avgjorde påven själv utgången: Galileo skulle förhöras om sin avsikt, till och med under hot om tortyr, tvingas avsvärja sig, fängslas efter det heliga officiets gottfinnande och förbjudas att någonsin mer behandla jordens rörelse; Dialogen skulle förbjudas.

  4. 10:15

    Han förklarades inte vara kättare, utan en man starkt misstänkt för att vara det, och han tvingades avsvärja sig åsikten.

    Kyrkans första offentliga uttalande om att kopernikanismen är ett kätteri var domen över Galileo själv.

  5. 10:35även vid 10:42

    Hans fängelse var först den toskanske ambassadörens palats i Rom, och från december hans egen villa utanför Florens.

    Från den 1 december 1633 fick Galileo bo i sin villa nära Florens, på villkor att han levde i ensamhet och inte tog emot någon för samtal.

  6. 10:42även vid 10:51

    Där skulle han leva ensam och inte ta emot någon för samtal. Och varje vecka skulle han läsa de sju botpsalmerna.

    Utöver fängelse efter inkvisitionens gottfinnande ålade domen Galileo att läsa de sju botpsalmerna en gång i veckan; den lästes upp för inkvisitorer och professorer i hela Italien och utanför.

  7. 10:58även vid 11:08

    De berömda orden, ”och ändå rör den sig”, som han ska ha muttrat när han reste sig från knäna, dyker upp i tryck först 1761.

    Berättelsen om att Galileo sade ”Eppur si muove” (”och ändå rör den sig”) återges första gången i tryck 1761, mer än ett sekel efter rättegången; att han muttrade orden inför inkvisitionen är en legend.

  8. 11:15även vid 11:22

    I sitt kloster i Arcetri lyckades hans dotter, syster Maria Celeste, få tag på en avskrift av domen.

    Galileos dotter, syster Maria Celeste, fick tag på en avskrift av domen över honom och åtog sig själv att läsa botpsalmerna varje vecka, för att skona honom.

  9. 11:29

    Några månader efter att han hade kommit hem, i april 1634, dog hon. Hon var trettiotre.

    Maria Celeste dog den 2 april 1634, trettiotre år gammal, några månader efter att hennes far hade kommit hem till Arcetri.

11:37Arcetri

  1. 11:37även vid 12:14

    När himlen var förbjuden för honom återvände han till det han hade studerat sedan ungdomen: hur saker rör sig, och hur de faller.

    Utestängd från astronomin efter rättegången återvände Galileo till sitt tidigare arbete om rörelse och gav ut Två nya vetenskaper 1638.

  2. 11:45även vid 11:57

    Han rullade en bronskula nedför en lång, polerad ränna, hundra gånger om. Han tog tid på varje rullning genom att låta vatten sippra ner i ett glas, och väga det.

    I Två nya vetenskaper beskriver Galileo hur han rullade en bronskula nedför en polerad, pergamentklädd ränna i en omkring 12 alnar lång planka, hela hundra gånger, och fann att de tillryggalagda sträckorna förhåller sig som tidernas kvadrater.

  3. 11:45

    Han rullade en bronskula nedför en lång, polerad ränna, hundra gånger om. Han tog tid på varje rullning genom att låta vatten sippra ner i ett glas, och väga det.

    Han tog tid på rullningarna med vatten: en tunn stråle från ett stort, upphöjt kärl samlades i ett glas under varje rullning och vägdes på en noggrann våg.

  4. 12:04

    Boken, Två nya vetenskaper, säger ingenting om himlen. Ändå måste den smugglas ut ur Italien, och den trycktes i Holland 1638.

    Galileos sista bok, Två nya vetenskaper, säger ingenting om kosmologi, men ändå måste manuskriptet smugglas ut ur Italien; familjen Elzevier tryckte boken i Holland 1638.

  5. 12:17även vid 12:21, 12:42

    Vid slutet av 1637 var han helt blind.

    Senast i december 1637 var Galileo helt blind. ”Denna himmel, denna jord, detta universum”, skrev han, som hans iakttagelser hade gjort tusenfalt större, hade för honom krympt till det utrymme som hans egen kropp tog upp. Inkvisitorn i Florens rapporterade till Rom att han var helt blind och hade huvudet mer i graven än tankarna på matematiken.

  6. 12:34

    Han tackade till och med nej till gåvor från holländarna, som skickats för hans metod att bestämma longituden till sjöss: inkvisitorn hade varnat honom för det.

    År 1638 skickade de nederländska generalstaterna brev och gåvor till Galileo angående hans metod att bestämma longituden till sjöss; varnad av inkvisitorn vägrade han ta emot vare sig breven eller gåvorna.

  7. 12:51

    En av dem var en ung engelsman, John Milton. Flera år senare skrev han att han hade träffat den berömde Galileo, åldrad och inkvisitionens fånge.

    Den unge John Milton besökte Galileo, ”åldrad och inkvisitionens fånge”, och skrev det i Areopagitica (1644), sin stridsskrift mot censuren.

13:22Ingen grav

  1. 13:34

    I Rom skrev en lärd man att förlusten inte bara angick Florens, utan hela världen.

    Tio dagar efter hans död skrev en lärd man i Rom att förlusten angick ”inte bara Florens utan hela världen”, och att höjden av hans snille nu, när avunden var borta, skulle börja bli känd.

  2. 13:47även vid 13:53, 14:02

    Svaret kom från Urban, den gamle vännen som hade dömt honom, genom den toskanske ambassadören.

    Den 25 januari 1642 sade påven Urban VIII, Galileos gamle vän, till den toskanske ambassadören att en grav inte skulle vara något föredöme för världen, eftersom Galileo hade stått inför det heliga officiet för en åsikt ”så falsk och så felaktig” och hade vållat kristenheten ”en så universell skandal”.

  3. 14:16även vid 14:25

    Samma dag skrev påvens brorson till inkvisitorn i Florens. Inga mausoleer, skrev han, åt en man som dog medan han fortfarande gjorde bot.

    Samma dag instruerade kardinal Francesco Barberini, enligt påvens beslut, inkvisitorn i Florens att låta storhertigen veta att det inte var rätt att bygga mausoleer åt en man som inkvisitionen hade ålagt bot och som dog medan han fortfarande gjorde bot; om det inte gick skulle inkvisitorn se till att ingenting i gravskriften eller gravtalet kränkte det heliga officiet.

14:45Nittiofem år

  1. 15:11

    Omkring trettio år efter begravningen målade en klosterbroder en latinsk hyllning på väggen ovanför graven.

    Omkring trettio år efter begravningen målade en klosterbroder i Santa Croce, fader Gabriele Pierozzi, ett latinskt lovtal på väggen ovanför platsen där Galileos kropp låg.

  2. 15:17

    År 1693 satte Viviani upp en bronsbyst av Galileo på fasaden till sitt eget hus, mellan stora marmorrullar med lovord.

    År 1693 satte Viviani upp det första offentliga monumentet över Galileo: en bronsbyst på fasaden till sitt eget hus i Florens, mellan marmorrullar med inhuggna långa lovord över sin mästare.

  3. 15:27även vid 15:35

    När han dog 1703 testamenterade han sin egendom på ett villkor: en grav åt Galileo, så snart det blev tillåtet.

    Viviani dog 1703 och lades bredvid Galileo i det lilla rummet; han hade testamenterat sin egendom till sin syskonson på villkor att ett monument över Galileo skulle byggas så snart det blev tillåtet.

  4. 15:40även vid 15:45, 15:55

    På 1730-talet skrev inkvisitorn i Florens till Rom.

    I juni 1734 frågade inkvisitorn i Florens Rom om något påbud förbjöd en ”praktfull grav av marmor och brons” åt Galileo, ”redan dömd för sina ökända villfarelser”. Den 16 juni svarade kardinalerna: hindra det inte, men skicka oss inskriptionen först.

  5. 16:00även vid 16:40

    Dokumenten ger inget skäl till omsvängningen. Museet som förvarar hans finger tolkar graven som att den siste storhertigen av Medici trotsade kyrkan.

    Graven byggdes i allra sista skedet av Medicidynastin; Museo Galileo tolkar den som att den siste storhertigen, Gian Gastone, hävdade statens oberoende gentemot kyrkan.

  6. 16:23Omstrittäven vid 20:35

    Därinne låg tre kroppar: Galileo, Viviani och en kvinna som tros vara hans dotter, Maria Celeste.

    När den gamla graven öppnades 1737 hittades en tredje kropp, en kvinnas, som bars till den nya graven tillsammans med Galileo och Viviani; hon tros vara hans dotter Maria Celeste.

  7. 16:31

    Alla tre bars till den nya graven. Den står mitt emot Michelangelos, där Florens hade talat om att placera honom nittiofem år tidigare.

    Graven från 1737 står mitt emot Michelangelos, där Florens hade talat om att placera den 1642.

    Härlett ur andra påståenden: 1642: ”dirimpetto a quello di Michelangelo” (nuntien); 1737: ”mitt emot Michelangelos” (IYA, som återger museet)

  8. 17:16även vid 20:14

    En anatom tog en kota. En tand togs också.

    Kotan, som anatomen Antonio Cocchi tog, gick genom flera händer och skänktes till universitetet i Padua 1823.

17:41Den långa vägen tillbaka

  1. 17:44

    Först märkte en engelsk astronom, James Bradley, att stjärnljuset når oss en aning snett. Det faller snett som regn när man springer genom det, eftersom jorden rör sig.

    När James Bradley försökte mäta den förskjutning av stjärnorna som jordens bana borde ge upphov till fann han i stället en annan årlig förskjutning, och han förklarade den 1728 som ljusets rörelse i kombination med jordens rörelse i sin bana: ljusets aberration, publicerad i början av 1729. Alla tidigare försök att se jordens bana i stjärnorna hade misslyckats.

  2. 17:44

    Först märkte en engelsk astronom, James Bradley, att stjärnljuset når oss en aning snett. Det faller snett som regn när man springer genom det, eftersom jorden rör sig.

    Bevisen kom långt efter Galileo: aberrationen 87 år efter hans död, en stjärnas parallax 196 år efter, Foucaults pendel 209 år efter.

    Härlett ur andra påståenden: 1729 − 1642 = 87; 1838 − 1642 = 196; 1851 − 1642 = 209

  3. 17:56

    Sedan mättes äntligen den förskjutning som Galileo hade letat efter men aldrig sett, en stjärnas lilla årliga förskjutning. Och Foucaults pendel visade jorden vrida sig under den.

    Friedrich Bessel gjorde den första säkra mätningen av en stjärnas parallax, den förskjutning som Kopernikus hade förutsagt: för 61 Cygni, omkring en tredjedels bågsekund, tillkännagiven i slutet av 1838.

  4. 17:56

    Sedan mättes äntligen den förskjutning som Galileo hade letat efter men aldrig sett, en stjärnas lilla årliga förskjutning. Och Foucaults pendel visade jorden vrida sig under den.

    Den 3 februari 1851 visade Léon Foucaults meddelande till akademien i Paris jordens rotation med hjälp av en pendel: dess svängningsplan vrider sig långsamt från öster till väster, ”ett synligt tecken på jordklotets dagliga rörelse”.

  5. 18:09

    Kyrkan ändrade sig långsammare. Dialogen trycktes på nytt mer än ett sekel efter rättegången, men bara med domen över honom och hans avsvärjelse införda först.

    År 1744 trycktes Dialogen på nytt, med kyrkans tillstånd, i en Paduautgåva av Galileos verk, men bara med domen över honom och hans avsvärjelse införda först och med ett förord som sade att jordens rörelse var en matematisk hypotes.

  6. 18:19

    Några år senare hävdes det allmänna förbudet mot böcker som lärde att jorden rör sig.

    År 1757 gick påven Benedictus XIV med på att häva det allmänna förbudet från 1616 mot alla böcker som lärde att solen står stilla och jorden rör sig; Galileos Dialog och Kopernikus bok stod kvar på Index.

  7. 18:25

    Ändå måste en kanik i Rom överklaga innan han fick lära ut jordens rörelse som ett faktum.

    År 1820 vägrade censorn i Rom att godkänna en lärobok i astronomi av kaniken Giuseppe Settele om den inte behandlade jordens rörelse som enbart en hypotes; efter överklagande lät det heliga officiet honom lära ut den som fastställd, och 1822 tillät det sådana böcker generellt.

  8. 18:32

    Först efter nästan två sekler ströks Dialogen från listan över förbjudna böcker.

    Först i 1835 års Index ströks Galileos Dialog och Kopernikus bok slutligen från listan över förbjudna böcker.

  9. 18:41

    Påven Johannes Paulus II svarade 350 år efter Galileos död, när han avslutade en kommission som han hade tillsatt flera år tidigare.

    År 1979 bad Johannes Paulus II teologer, vetenskapsmän och historiker att ompröva fallet Galileo; en kommission tillsattes den 3 juli 1981 och lade fram sina slutsatser den 31 oktober 1992, under det 350:e året efter Galileos död.

  10. 18:50Kontrolleras

    Han benådade inte Galileo, och han tog inte upp rättegången på nytt.

    Talet 1992 upphävde inte domen från 1633 och förklarade ingen benådning; tidningarna rapporterade det som att kyrkan ”erkände att Galileo hade rätt” eller bad om ursäkt.

  11. 18:55

    De flesta teologer på Galileos tid, sade han, hade förväxlat Skriften med sin tolkning av den, och fört in en vetenskaplig fråga på trons område.

    I talet 1992 sade Johannes Paulus II att de flesta teologer på Galileos tid inte förmådde skilja Skriften från dess tolkning, och därför felaktigt förde in en fråga om vetenskapliga fakta på trons område.

  12. 19:05

    Han kritiserade också Galileo, för att han vägrade behandla Kopernikus lära som en hypotes utan bevis.

    Samma tal kritiserade också Galileo: liksom de flesta av sina motståndare skilde han inte vetenskap från naturfilosofi, och han vägrade framställa Kopernikus lära som en hypotes tills den hade bekräftats av ovedersägliga bevis.

  13. 19:19

    Fallet, sade han, hade vuxit till en myt. Det tragiska missförståndet hörde nu till det förflutna.

    Talet kallade fallet Galileo en ”myt” alltsedan upplysningstiden, en symbol för kyrkans förmodade avvisande av vetenskapen, och sade att det ”tragiska ömsesidiga missförståndet” nu hörde till det förflutna.

19:27Månarna han fann

  1. 19:27även vid 19:33

    Århundraden senare lämnade en rymdsond vid namn Galileo jorden ombord på rymdfärjan Atlantis.

    Nasas rymdsond Galileo, uppkallad efter mannen som upptäckte Jupiters stora månar 1610, sköts upp från rymdfärjan Atlantis den 18 oktober 1989, flög förbi Venus i februari 1990 och gick in i omloppsbana kring Jupiter i december 1995.

  2. 19:33även vid 19:42

    På vägen flög den förbi Venus, planeten vars faser han hade sett. Sedan tillbringade den åtta år bland månarna som han hade upptäckt.

    Sonden gjorde 35 nära förbiflygningar av Jupiters stora månar, elva av dem vid Europa, och fann belägg för att Europa har ett salt hav under sin is.

  3. 19:47även vid 19:58

    När bränslet nästan var slut styrdes den med avsikt in i Jupiter. På så sätt kunde den aldrig störta på Europa och förstöra det hav som den kanske döljer.

    Den 21 september 2003, när bränslet nästan var slut, styrdes rymdsonden Galileo med avsikt in i Jupiter så att den aldrig skulle kunna störta på Europa, den måne som den hade funnit kunde rymma ett hav.

    • NASA / Jet Propulsion Laboratory (September 2003), Galileo End of Mission (press kit), text lines 53–56The spacecraft has been purposely put on a collision course with Jupiter to eliminate any chance of an unwanted impact between the spacecraft and Jupiter’s moon Europa, which Galileo discovered is likely to have a subsurface ocean
    • NASA Science, Galileo (mission page), mission overviewWhen the spacecraft plunged into Jupiter's crushing atmosphere on Sept. 21, 2003, it was being deliberately destroyed to protect one of its own discoveries—a possible ocean beneath the icy crust of the moon Europa
  4. 20:04

    Långfingret, det i montern, gick vidare till en bibliotekarie och till Laurentianska biblioteket. Sedan hamnade det i en helgedom åt Galileo, och till sist på museet.

    Goris finger gick vidare till bibliotekarien Angelo Maria Bandini och visades i åratal i Laurentianska biblioteket; 1841 flyttades det till den nya Tribuna di Galileo, och 1927 till det museum som i dag är Museo Galileo.

  5. 20:14även vid 20:21, 20:31

    Kotan hamnade i Padua. Kanikens två fingrar och tanden försvann i början av 1900-talet.

    Capponis två fingrar och tanden stannade inom hans släkt till 1905 och försvann sedan; 2009 dök de upp på en auktion, i en glasvas från 1700-talet inuti ett träskrin från 1800-talet med en byst av Galileo överst. En samlare köpte föremålen, spårade deras historia, och experter vid museet i Florens bekräftade relikerna.

  6. 20:39

    Sedan dess har fingrarna och tanden varit samlade igen, i ett och samma rum på Museo Galileo, bredvid hans teleskop.

    Sedan 2010, då museet öppnade igen under namnet Museo Galileo, har alla tre fingrarna och tanden visats tillsammans, i samma rum som hans teleskop.

Källor

Primärkällor

Forskning

Uppslagsverk

Översikter

Bildkrediter

Rättelser

Inga rättelser hittills.